Här lämnar jag ut mig, kanske lite för mycket men... Detta är jag nu...

 
Nu har jag fått blodad tand för detta med bloggen igen.


Här kommer lite mer från min "lilla hjärna"  efter att jag blivit Gastric Bypass opererade.
 
Något som jag ofta tänker på, är när läkarna var inne i min magen o "rotade" undrar jag om dom inte "rotade" lite i min hjärna också men dom gjorde inte allt färdigt i alla fall.

Förr innan op. använde jag mat när jag var glad, ledsen, stressad mm.
Detta tänkande tog läkarna ju inte bort men jag kan ju inte äta så mer...

Måste ersätta detta med annat, vad?

Motion, jaja men sen då?

 

Livet har ändrats totalt... det tar tid att hitta sitt nya jag.

 

Det är inte som många tror en genväg till ett smalare liv, jag skulle ALDRIG kunnat banta o tränat ner mig till den jag är idag,

 

Jag har snart varit opererad i snart ett år o det har varit ett tufft år, inte bara att jag tappat drygt 37kg, (vilket är toppen!!!)

 

 Men hur gör jag när jag inte kan äta när jag  måste t.ex på lunchen på jobb, eller när jag känner mig nästan svimfärdig då det inte finns något att käka?

Hur gör jag på festen när alla sitter äter, vad äter jag på restaurangen?

 

Jag har fått lära mig på ett smärtsamt sett (dumpningar) vad och hur mycket jag kan äta.

 

Ja, frågorna har varit många?????

 

 Hoppas att åren som kommer blir lättare, och att spegelbilden blir som jag känner mig för det är den inte ännu.

 

 

 

Jag måste tacka man, familj, vänner som står ut med denna konstig varelse som flyttat in i min kropp,

 tack också till alla de som finns i de två facebook grupper som jag är med i, där kan jag läsa att jag inte är ensam om hur man känner sig o hur man gör i det "nya livet" 

 

Sedan handlar ju livet inte bara om  min "MAGE" det andra i livet fortsätter ju, att jag förlorat min mamma under detta år har också varit tufft.

 

 

Men nu börjar jag se ljuset i tunneln

jag börjar älska livet som det är,

Älskar mannen i mitt liv, älskar min familj o vänner.

ATT

sen semestern närmar sig o det ligger 3 veckor orörda framför mig gör ju det hela bara bättre.

 

 

 

PS. att jobbet i grottan också känns lättare är ju "grädden på moset"

 

Puss på alla som orkat läsa detta.

 

 

det var ett tag sedan

Hej

Jag fick en fråga idag om jag helt lagt ner att skriva på denna sida, ärligt talat så har jag inte tänkt på att skriva här över huvudtaget, (Helen, du får kolla på facebook istället, )

Jag mår toppen efter gastric bypass operationen, har inga problem alls mer än att hjärnan har inte följt med riktigt.
Ser inte i spegeln att jag nu har stl38 - 40 istället för     46-48.

Är kanske lite knäpp.
 Fast måste erkänna att när jag gjorde detta kollage av bilder såg jag den stora skillnaden..


 

Och så mycket bättre jag mår...





Är faktiskt  nöjd med vikten men vill gå ner 2kg till för att väga min önskevikt som jag hade när jag opererades, trodde faktiskt inte att jag skulle uppnå denna vikt. då jag stod där. hihi.

 

 

Ha det´ hoppas alla får en underbar semester, min börjar på måndag och jag skall njuta o vila.

 

 

 

Ja jag minskar....

Veckan innan jag opererades mätt jag mig runt om...

Nu 6 månader senare vill jag redovisa resultatet.... jag kan knappt tro det, men jag har ju faktiskt mätt upp det själv.
Jag ser själv inte att jag gått ner och minskat så mycket som jag gjort, visst märker jag att jag är mindre men jag måste stirra på vågen flera gånger innan jag fattar...

Jag får nästan använda fingrarna för att räkna ut de dryga 32kg jag gått ner, men målvikt är bara rumt hörnet, -5kg till sen är jag nöjd.

Jag har gett mig själv till 2 månader till att klara av detta....

Nu till mina mått...

Bröst          - 24 cm
Midja          - 16cm
Överarm    -   7cm
Höft           -  23cm
Lår             - 14 cm
Knä             -  6cm

summa; =    - 90cm

Kan man bli annat än nöjd ????

Nu önskar man bara att våren skall titta fram så man kan börja använda sina nyinköpta vår o sommar kläder....

Frisk

Nu känner jag mig frisk igen från influensan, usch vad det är jobbigt att ha feber som vuxen.

Jag är tillbaka på jobb ;(  ......kanske inte så kul, men man måste ju tjäna pengar...

I morgon skall jag o mina systrar begrava vår mamma, det kommer att bli jobbigt men vi stöttar ju varandra, + så har vi ju våra män och våra barn som ger en livsglädje ändå.
Men saknaden känns tung nu.

Min viktminskning har jag som sagt lagt på hyllan lite... jag står dock still tror jag.

Jag försöker att smila mycket och ofta men just nu är det svårt.

Vintersjukdomar....

Hej igen.

Nu börjar jag återvända till livet efter ca 10 dagar i dvala....

 

och

det känns skönt att se ljuset i tunneln nu.

Har inte kunnat äta som jag skall de här dagarna så de där 2kg som jag gått ner kommer väl jag att gå upp igen, men vad gör det???
Jag mår bättre och bättre ......

Vad det gäller min vikt så vill jag gå ner ca. 6kg till för att vara helt nöjd. Och de skall ner innan midsommar.

Jag har ju ingen brådska.

Många säger till mig att nu skall du  väl inte gå ner mer, du börjar försvinna...
Och det är jättekul att höra, men det är inte kul att se när de skakar på huvudet när jag säger att jag har flera kilo till att gå ner innan jag är helt nöjd.
Men jag har satt ett mål och DET skall jag upp nå...

I feberdimman har jag också börjat acceptera att min mamma finns hos min pappa och de andra änglarna i himlen

 

Nu vill jag bara berätta jag skall göra något idag som jag har önskat att göra i månader.....

 

 

 

Jag skall berätta vad det är nästa gång..............

 

I ´m back

Jaha, då sitter jag här igen och försöker sätta ord på mitt liv ...

Det första jag måste säga är att jag fortfarande inte fattar att jag blivit mindre o smalare....

Javisst ser jag på bilderna men jag måste vara dum i huvudet, var på rea, hittade ett par byxor som jag tyckte var fina men framför allt billiga ??? i storlek 46/48, men när jag provade kom jag på att jag inte har den storlek längre.....
Fick gå ut från provrummet igen o leta lite till, jag hittade som passade de var tuffa, och 100kr billigare än de stora....
i storlek 40.....

Bilder jag måste kolla på oftare.

                                                             

 

Jag vill gå ner mer men har fastnat på en platå, vill gå ner ca 5-8kg till....men det är  väl bara att kämpa vidare..fast egentligen är jag nöjd, har ju aldrig mått så här bra. Visst är jag knäpp????

 

Jag har fått annat att tänka på också, min  mamma har gått bort (16/1) och jag mår dåligt och känner sorg o saknad men jag hoppas att pappa äntligen har fått sällskap i  himlen.

 

Jag har också fått problem på mitt jobb, har förflyttas till en annan avd då jag inte klarar av att jobb nätter mer (13timmar/ natt) har nog blivit för gammal för det.

Så det är kanske inte så konstigt att min mat/diet inte har så stor prioritet för stunden.

Jag tillhör ju gruppen som äter när jag mår dåligt.....

 

Mitt nyårslöfte försöker jag hålla......

trots att tårarna rinner ner för kinderna

 

 

Vardagen 2013

Nu är äntligen alla helger med  matorgierna slut.

Jag lyckades bra under julen och maten

Tog bara det som jag gillar och satt länge med familjen.

Men sen kom nyårsafton, vi hade ett mat tema, vi laga mat från sydamerika och alla lyckade komma med goda saker, var ju bara tvungen att smaka på allt.

Och ja, det blev för mycket så jag dumpade

Här kommer också en förklaring till vad dumpning kan innebära. Många vet inte riktigt vad det är nämligen:

Normalt stannar födan i magsäcken 2-4 timmar, för att sedan portioneras ut i tarmen. Efter ingreppet fungerar inte detta. Det finns inte längre någon funktion som kan portionera ut födan i tarmen. Detta kan göra att maten alltför hastig kommer ut i tunntarmen. Innan ingrepet kom maten först till 12 fingertarmen sen tunntarmen men nu åker maten direkt till tunntarmen. Då kan symptom i form av hjärtklappning, yrsel, svettningar, sänkt blodtryck, magknip och diarré uppstå och de kallas Dumping. Symptomen uppträder i samband eller strax efter måltid. Det brukar framför allt vara feta och söta livsmedel/maträtter som orsakar problemen. De kommer alltså för sött eller för fett till tunntarmen ochdå börjar kroppen jobba på att få bort de. Innan operation tog de en lång stund innan maten kom dit och mycket av sockret/fettet hade försvunnit på vägen.
För att kunna ta hand om maten producerar kroppen insulin. Alltför stora mängder av sötsaker ökar insulinmängden snabbt. Detta kan leda till att blodsockernivån först stiger kraftigt, för att sedan hastigt sjunka. Cirka två timmar efter en måltid kan man då känna av symptom som svaghetskänsla, yrsel, hjärtklappning,trötthet och ev svimningskänsla. Dessa symtom kallas också Dumping. Dumping i sig är inte farligt men upplevs ofta som obehagligt. Genom att undvika stora portioner, söt och fet mat kan effekten av dumping minskas. Det är också viktigt att dricka mellan måltiderna, för att undvika att maten alltför snabbt kommer till tarmen. Om Du känner av dumping är en stunds vila bästa behandling.

 

Så jag är glad att vardagen har kommit, och måltiderna blir som vanligt igen, nu mår jag bra igen....

 

Jag fortsätter att minska i vikt nu är det snart 27kg,

Tänk 27kg....på 4månader.

 

Jag känner mig mycket piggare och friskare, trots detta med dumping så jag ångrar inte operationen en sekund. 

 

Jag brukar inte avge några nyårslöfte men detta nya året har jag ett

 

 When I see someone smile, I will smile back......